Kravprofilen för bolagsjurister har förändrats i grunden sedan pandemin, enligt Manne Didehvar som är vd på rekryteringsbolaget Commitment Search.

Tidigare vägde fina utbildningar och spetskunskap tungt, nu vill bolagen ha en bredare strategisk affärspartner och juristers personlighet blir allt viktigare. Dessutom tror han att fler chefsjurister kommer att knipa vd-poster och kliva in i styrelserummen framöver.
– Personligheten kommer att vara ett överordnat eller prioriterat område, säger han i en intervju med Dagens Juridik.

Ska han ”sticka ut hakan” vill rekryteringsbolaget Commitment Searchs vd Manne Didehvar kalla den förändring som kravprofilen på chefsjurister genomgått efter pandemin för ett ”paradigmskifte”. Pandemin, med allt vad den förde med sig för företagen, Rysslands invasion av Ukraina med följande säkerhetsrisker och nu stora regelpaket från EU har gjort att juristens roll inom näringslivet har uppmärksammats mer än tidigare.

Både behovet av bolagsjurister och lönerna ökade under perioden, enligt Manne Didehvar.
– De blev en ännu mer naturlig del av beslutsfattandet, både i ledningsgrupperna och i verksamheterna och jag tycker att de axlat den rollen på ett ansvarsfullt sätt, säger han. De senaste årens snabba teknikutveckling och nya krav på regelefterlevnad är också exempel på sådant som gjort att juridiken fått en större roll, enligt honom. För några år sedan var det GDPR som juristavdelningarna fick hantera, nu kommer nya regler om AI. Men också sanktioner och tullar i en tid av geopolitisk oro.

”Högre krav på personlighet”
Från att, lite hårdraget, ha granskat avtal i efterhand bjuds chefsjuristen numera ofta in till möten tidigt i processen och förväntas sätta sig in i och förstå affären i grunden, enligt Manne Didehvar.
– Man är en del av beslutsprocessen och det blir väldigt tilltalande för majoriteten, säger han. Den nya tidens chefsjurist förväntas bidra till verksamhetens utveckling och, istället för att finnas där som en expert, koppla juridiken till affären. De förväntas också vara bra projektledare, vara ”duktiga pedagoger” och bra på att kommunicera både internt och externt. Rollen är i dag mycket bredare än för bara några år sedan.

Exempelvis kan chefsjurister få utbilda produktchefer och säljare för att hålla bolagets medarbetare uppdaterade kring legala frågor.
– Det gör det mycket roligare att jobba inom det här yrket, men det blir också mer tidskrävande. Det krävs att man prioriterar, säger han och påtalar att det inte skjutits till särskilt mycket mer resurser och att effektivitet fortfarande är en

”överhängande” faktor för bolagen.
Den nya kravbilden gör att kandidaters personlighet kommer att spela större roll än tidigare i rekryteringsprocesser, enligt Manne Didehvar.
– Det kommer att ställas högre krav på personlighet. Personlighet kommer att vara ett överordnat eller prioriterat område. Det handlar om hur duktig du är på att skapa förtroende i organisationen, att kommunicera juridiska frågor på ett förståeligt sätt och att skap nätverk både inom och utanför den egna verksamheten.

Bolag måste hitta nya sätt att skola in unga
En faktor som också driver på förändringen av bolagsjuristrollen är teknikutvecklingen. När vissa arbetsuppgifter
effektiviseras med hjälp av AI-verktyg förväntas jurister istället fokusera mer på strategi, potentiella risker och andra komplexa uppgifter, enligt Manne Didehvar. AI-kompetens är fortfarande en konkurrensfördel för kandidater i dag men det kommer att ändras inom kort, konstaterar Didehvar.
– Vi kommer att, inom en ganska snar framtid, uppleva att det här blir en baskompetens som alla måste behärska. Det har kopplat till den snabba AI-utvecklingen också rapporterats om en oro över att juniora tjänster kan effektiviseras bort genom implementering av AI. Än så länge får majoriteten av de nyexaminerade juristerna heltids- eller deltidsarbete efter examen, upplever Didehvar.

Samtidigt flaggar han för en ny utmaning för branschen. När enklare arbetsuppgifter som juniora jurister utför istället utförs med hjälp av AI riskerar viktiga delar av upplärningen att gå förlorad.
– Utmaningen blir att de unga blir väldigt duktiga på att använda AI, men de får samtidigt inte tappa omdömet och hantverket. Att kritiskt kunna granska det material som tas fram, säger Manne Didehvar.

Enligt honom är det viktigt att företagen tar med unga jurister in i möten och processer och involverar dem i det löpande arbetet så att de lär sig det de behöver över tid.

Tycker du att företagen gör det som krävs här?
– Jag skulle säga att det här fortfarande är en pågående process och att det inte är helt självklart var riskerna finns. Allt eftersom behoven uppstår kommer man bli varse om och hitta de här luckorna.

Rekryteraren: Fler jurister i styrelserummet
I takt med att bolags- och chefsjurister, med den nya utvecklingen, blir mer ”affärsnära” tror Manne Didehvar att chefsjuristen allt oftare kommer att bli ”speaking partner” till vd:ar. I dag är det ofta ekonomer och ingenjörer som avancerar till vd-posten men det är Manne Didehvars övertygelse att det snart blir vanligare att jurister tar det steget.
– Jag ser att bolagsjuristerna är på god väg att bli de som leder hela verksamheten och tar vd-rollen, säger rekryteraren och
fortsätter:
– Men också tar steget in i styrelserummen. Då pratar jag inte som sekreterare, utan som ledamöter. Starka ledningsgrupper är de som kan hantera olika typer av frågeställningar och hot mot verksamheten och där kan bolagsjuristen få en viktig roll för affärs strategiska beslut framåt.

Vi kommer återigen in på värdet av att ha rätt personlighet för uppdraget som en viktig faktor i rekryteringarna av chefsjurister. Fina utbildningar och långa CV:n i all ära, men det som i dag gör att man går som vinnare ur en rekryteringsprocess är att ha ”strategisk höjd” och gott omdöme som leder till bra affärsbeslut, enligt Manne Didehvar.

– Det är som med ekonomer. Det är inte alltid den som är bäst på siffror som blir CFO, utan den som kan kommunicera siffrorna och ekonomin på ett begripligt sätt för medarbetarna och verksamheten. Så kommer det också bli för juristerna.

Okej, vad vill kandidaterna som ni pratar med i dag ha för någonting då?
– Ledarskapet, gott ledarskap, har alltid varit överordnat. Och att det är ett företag som är stabilt och som inte figurerat i tidningar eller på annat sätt ger en instabil bild. Det ska kännas robust, ha en ägarbakgrund som visar på hållbarhet och att man tar hand om medarbetarna.

– På senare tid har också lönen blivit viktigare än tidigare, det märkte vi när priserna och räntorna höjdes med inflationen och så vidare.

Som Sveriges HR-förenings tidigare generalsekreterare brinner Manne Didehvar för frågor som rör arbetsmiljö och måste i sammanhanget lyfta utvecklingen kring distansarbete. Det har gått från att bli ett krav under pandemin, en förmån efter pandemin, till en ”hygienfaktor” i dag, säger han. Det kommer nästan alltid upp i samtalen med kandidater Commitment Search pratar med.

Kandidaterna vill, enligt Manne Didehvar, ha möjlighet att jobba viss tid hemifrån – eller från sommarstugan.
– Nu ser vi att arbetsgivarna och cheferna gärna vill få tillbaka medarbetarna till kontoret, fler dagar än tidigare. De ser att det exempelvis ger bättre möjlighet att bygga team, skapa kultur och att det ökar kreativiteten. Däremot tycker kandidaterna att de kan göra ett lika bra jobb hemifrån.

– Då behöver arbetsgivarna titta på vad man har att erbjuda för att det ska kännas kul att komma till kontoret. Så det ställer lite krav på arbetsgivaren också.

Läs om intervjun här: INTERVJU