Hur vi hanterar en kris får en stor inverkan på vår förmåga att verka efter att stormen har blåst över. Genom att välja vår källa av oxytocin kan vi minska stressen hos både oss själva och andra. Vi kan tänka mer klart och kommer i efterhand att känna stolthet över de val vi gjorde för att hantera krisen. Det säger Carl Maximilian Tropé, som har över 25 års erfarenhet av ledarskapsutveckling med fokus på både prestationspsykologi och elitidrott. Här svarar han på våra frågor om hur man kan hantera en kris.

 

Varför reagerar vi så olika under kriser, som nu under coronakrisen?

Det som sker rent konkret när vi blir stressade är att nivån av stresshormonet kortisol ökar. Det är obehagligt och då behöver vi få en känsla av trygghet och fast mark under fötterna. Den känslan får vi när hormonet oxytocin frigörs. Det finns två sätt att frigöra oxytocin. Det ena är mer defensivt och styrs av vårt överlevnadssystem som ger oss kortsiktig trygghet. Det bygger på att vi börjar göra saker direkt, som att köpa toapapper och se efter oss själva och våra egna behov. Detta andra sättet att frigöra oxytocin är mer eftertänksamt och långsiktigt och bygger på att vi inte bara tar hänsyn till vår egen rädsla och våra egna intressen. Vi fokuserar på hur vi tillsammans kan agera rationellt för att hantera krisen och skapa psykologisk trygghet.

 

Vad får det för konsekvenser för oss?

Hur det känns i stunden är övergående, men minnet av vad vi valde att göra kommer vi att leva med i resten av livet.  Överlevnadssystemet där vi mer egoistiskt fokuserar på oss själva ger kortvarig trygghet, men när vi tittar tillbaka så kommer vi att skämmas. Om vi väljer det andra sättet att agera så kommer vi i efterhand att känna stolthet över de val vi gjorde. Det gör att varje gång vi tänker tillbaka på krisen så kommer nivån av oxytocin att öka. Det blir ett system som fortsätter att ge oss trygghet.

 

Hur påverkas ett företag av sättet att agera under en kris?

Det vi vet från tidigare forskning är att hur vi hanterar en kris påverkar bolagets image och rekryteringsförmåga men även aktiekursen efter krisen. Om krisen hanteras bra utvecklas aktiekursen positivt, till och med mer positivt efter en kris än vid normalläge. Aktieköpare, rekryterare och samhället i stort består av människor som blir imponerade av, ser upp till och känner sig trygga med en organisation som står pall när det blåser. Om man kan hantera den akuta verkligheten, men inte tappar fokus på långsiktig utveckling och förmågan att attrahera kompetenta medarbetare i framtiden, så kommer man att få betalt kanske redan under krisen men även efter krisen.

 

En kris visar vilka bolag som har hanterat rekryteringsprocessen bra och fått in de ledare som kan hantera både dagen och morgondagen, genom att kunna samverka med en mängd olika aktörer och snabbt kunna ställa om. Den visar också vilka organisationer som har system som kan hantera det som inte riktigt går att förutsäga.

 

Vilken typ av ledarskap krävs för att kunna hantera en osäker värld?

De ledare som vann matchen förut var de som var bra på att kontrollera verksamheten och följa upp siffror. Idag är vinnarna de som är nyfikna och vill utforska, eftersom det inte finns några givna lösningar. Det är ett ledarskap där man inte får vara rädd för sin egen osäkerhet. Om jag alltid försöker signalera att ”jag har koll” så kommer medarbetarna inte våga vara öppna.  När vi låser in sårbarheten och rädslan så börjar vi agera efter överlevnadssystemet. Vi känner oss osäkra och känner att det inte finns ett vi. Det som händer då är att lärandet avtar. Ingen vet vilken strategi som är bäst mot corona men vi vet att vi måste lära oss så snabbt vi bara kan. För att lära oss behöver vi vara ödmjuka och inte tro att vi har svaren på allt.

 

För att kunskapsutvecklingen skall blomstra måste arbetsplatsen vara ett ställe där individerna känner att de kan och vågar utbyta information och kunskap. Detta innebär konkret att dela frustrationer, oro, frågeställningar, misstag och halvfärdiga idéer. Genom att vara villig att erkänna att du är en människa med fel och brister, så ger du andra tillåtelse att göra detsamma. Ett ledarskap som har förmåga att skapa psykologisk trygghet har helt andra förutsättningar att hantera kriser. Det är inte farligt att känna rädsla och obehag. Det hindrar oss inte från att agera.

 

Maxis fyra råd för att skapa psykologisk trygghet

• Ge arbetet ett ramverk som stödjer språkbruk och förväntningar runt misslyckanden, osäkerhet och beroenden likväl som kring själva arbetet i sig.
• Visa ödmjukhet, inget är farligare än att tro att man har alla svaren i en svängig, osäker, komplex och tvetydig värld.
• Var nyfiken, ställ öppna frågor kring saker som du inte har svaret på och som hjälper andra att bli tydligare och dela sina egna tankar.
• Använd processer och skapa forum där medarbetarna får möjligheter att dela frågeställningar och svar samt nyfiket utforska det möjliga, det vill säga medarbetarstyrd inlärning och stöttning.